De ben som kallas för referensmaterial är kända ben från kända arter som kan jämföras med hittade arkeologiska ben(fragment). Ibland behöver man referens för att identifiera själva benet, ibland för sidobedömning (d.v.s. höger eller vänster) och ibland för att få veta arten. Man måste också veta hur man använder olika referenser. Med t.ex. fiskar är storleken på benen ingen avgörande kriterium, storleken på fiskar ökar med åldern.
För att kunna använda referensmaterialet på ett mera effektilvt sätt måste man veta minst vilken klass benen tillhör till, d.v.s. däggdjur, fågel eller fisk. Om vi tar fisken som exempel har vi kunnat identifiera att vi har ett fiskben. I det här läget kan man gå igenom alla ben i de vanligaste fiskarterna som förekommer i Norden eller identifiera benslag för att underlätta arbetet. I bilden till höger finns det ett brunfärgat preoperculareben (d.v.s. från kraniet, KM 2009060:1004) som vi nu försöker identifiera till art. I bilden syns också fyra andra preoperculareben från olika fiskarter i mitt referensmaterial (de vita): lake (överst), gädda, karpfisk och abborre. Vilket av de vita benen liknar mest det bruna benet?
Nu hoppas jag att ni tyckte att abborren liknar mest det benet som vi försöker identifiera. Det tyvärr räcker inte, utan vi får också kolla likheter med andra abborrfiskar. Det ser vi på bilden till höger med referensben (vita) från abborre (övre) och gös (undre). Jämförelser mellan abborrben och gösben avgör artbedömningen, det blir en abborre!
ossa arce: raseborg 
hi,hi… jag hittade massa fina ben (vita och rena) från bla aborre, när jag var ute med båten på semester. Nu har jag också skaffat fler lådor…:-) Hoppas allt är bra och går smidigt, snart är jag tillbaka!
Bra, det gillar jag 🙂 Reffen blir bara större och större! Jag hittade bara en död näbbmus på båtsemestern men det kändes ingen bra att ha den på båten så den fick vara kvar i skogen. Du får ha det bra och vi ses snart!